Latvian to Swedish European Commission terminology (DGT)

Search term or phrase in this TERMinator '. "." . '

Purchase TTMEM.com full membership to search this dictionary
 
 
Share this dictionary/glossary:
 

 
database_of_translation_agencies
 

SourceTarget
Tādējādi OB var uzskatīt par uzņēmumu, kam ir īpaša interese par īpašumu.OB kan därför anses ha ett särskilt intresse i tomten. OB:s särskilda intresse avspeglas i det höga budet.
OB īpašo interesi atspoguļo augstais piedāvājums, proti, uzņēmuma iesniegtais piedāvājums bija trīsreiz lielāks (NOK 3100100) nekā cena, ko noteikuši neatkarīgi eksperti, un Iestādei nav nekādu norādījumu par to, ka neatkarīgu ekspertu veiktajos novērtējumos būtu kādi trūkumi.Det bud som lades av OB var över tre gånger så högt (3100000 norska kronor) som det pris som fastställdes av de oberoende experterna, och övervakningsmyndigheten ser inga indikationer på att de värderingar som utförts av de oberoende experterna hade några brister.
Šajā lietā Iestāde uzskata, ka SDO un OB iesniegtie piedāvājumi nav salīdzināmi, jo OB ir īpaša interese par īpašumu.I föreliggande ärende anser myndigheten att de bud som lagts av SDO och OB inte är jämförbara på grund av OB:s särskilda intresse i tomten.
Šīs īpašās intereses dēļ OB ir gatavs iesniegt pārmērīgi augstu piedāvājumu par šo īpašumu.Till följd av detta särskilda intresse är OB villigt att lägga ett överdrivet högt bud på tomten.
Tāpēc šo piedāvājumu nevar uzskatīt par salīdzināmu ar SDO piedāvājumu, kas atspoguļo neatkarīgu ekspertu noteikto īpašuma vērtību.Detta bud kan därför inte anses vara jämförbart med det bud som lagts av SDO, som avspeglar det värde på tomten som fastställts av de oberoende experterna.
Tāpēc, ņemot vērā lietas apstākļus, Iestāde secina, ka īpašums tika pārdots par tirgus cenu saskaņā ar procedūru, kas noteikta Iestādes pamatnostādņu 2.2. punktā par zemes un ēku pārdošanu, ko veic publiskās iestādes.Med tanke på omständigheterna i detta ärende drar övervakningsmyndigheten följaktligen slutsatsen att tomten såldes till marknadsvärde enligt det förfarande som fastställs i punkt 2.2 i myndighetens riktlinjer för inslag av stöd vid offentliga myndigheters försäljning av mark och byggnader.
Ņemot vērā iepriekš minēto, Iestāde uzskata, ka Oppdālas pašvaldības veiktā īpašuma pārdošana SDO neietver valsts atbalstu, jo OB iesniegto konkurējošo piedāvājumu jāuzskata par piedāvājumu, ko iesniedzis pircējs ar īpašu interesi par īpašumu.Mot bakgrund av ovanstående anser övervakningsmyndigheten att inget statligt stöd förekom i kommunens försäljning av tomten till SDO, eftersom det högre motbud som lades av OB måste anses komma från en köpare med ett särskilt intresse i tomten.
Tāpēc Iestāde uzskata, ka īpašums tika pārdots par tirgus cenu saskaņā ar procedūru, kas noteikta 2.2. punktā Iestādes pamatnostādnēs par zemes un ēku pārdošanu, ko veic publiskās iestādes.Övervakningsmyndigheten anser således att försäljningen har skett till marknadsvärde enligt det förfarande som fastställs i punkt 2.2 i myndighetens riktlinjer för inslag av stöd vid offentliga myndigheters försäljning av mark och byggnader.
Secinājumi7 Slutsats
Pamatojoties uz iepriekšējo novērtējumu, Iestāde uzskata, ka Oppdālas pašvaldības veiktā īpašuma ar zemesgrāmatas Nr. 271/8 pārdošana Strand Drift Oppdal AS nav valsts atbalsts EEZ līguma valsts atbalsta noteikumu izpratnē,På grundval av ovanstående bedömning anser övervakningsmyndigheten att Oppdal kommunes försäljning av tomt gnr 271/8 till Strand Drift Oppdal inte utgör statligt stöd i den mening som avses i EES-avtalets bestämmelser om statligt stöd.
EBTA Uzraudzības iestāde uzskata, ka Oppdālas pašvaldības veiktā īpašuma ar zemesgrāmatas Nr. 271/8 pārdošana Strand Drift Oppdal AS nav valsts atbalsts EEZ līguma 61. panta izpratnē.Eftas övervakningsmyndighet anser att Oppdal kommunes försäljning av tomt gnr 271/8 till Strand Drift Oppdal inte utgör statligt stöd i den mening som avses i EES-avtalets bestämmelser om statligt stöd.
Ar šo izbeidz procedūru, kas uzsākta saskaņā ar 3. protokola II daļas 4. panta 4. punktu saistībā ar 13. pantu, par Oppdālas pašvaldības īstenoto īpašuma ar zemesgrāmatas Nr. 271/8 pārdošanu.Härmed avslutas det förfarande som inleddes i enlighet med artikel 4.4, jämförd med artikel 13 i del II i protokoll 3 om Oppdal kommunes försäljning av tomt gnr 271/8.
Pieejams tīmekļa vietnē: http://www.eftasurv.int/media/decisions/195-04-COL.pdfFinns på: http://www.eftasurv.int/media/decisions/195-04-COL.pdf
Publicēts Eiropas Savienības Oficiālajā Vēstnesī, OV C 34, 3.2.2011., un tā HYPERLINK “http://www.efta.int/publications/eea-supplements.aspx” EEZ papildinājumā Nr. 6, 3.2.2011.Synpunkterna har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, EUT C 34, 3.2.2011, och i HYPERLINK ”http://www.efta.int/publications/eea-supplements.aspx” EES-supplement nr 6, 3.2.2011.
Šie dokumenti tika publicēti Eiropas Savienības Oficiālajā Vēstnesī, OV C 34, 3.2.2011., un tā EEZ papildinājumā Nr. 6, 3.2.2011.Dokumenten har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, EUT C 34, 3.2.2011 och i EES-supplement nr 6, 3.2.2011.
Pasākums Nr. 491369.Diarienr 491369.
Skatīt Oppdālas pašvaldības (būvvaldes) 2008. gada 31. marta sanāksmes protokolu (pasākums Nr. 490914).Se protokoll från mötet den 31 mars 2008 i Oppdal kommune (byggnadsmyndigheten) (diarienr 490914).
Skatīt Oppdālas pašvaldības (būvvaldes) 2008. gada 26. maija sanāksmes protokolu (pasākums Nr. 490914).Se protokoll från mötet den 26 maj 2008 i Oppdal kommune (byggnadsmyndigheten) (diarienr 490914).
Skatīt Oppdālas pašvaldības (vietējās izpildkomitejas) 2008. gada 30. jūnija sanāksmes protokolu (pasākums Nr. 493593).Se protokoll från mötet den 30 juni 2008 i Oppdal kommune (den lokala ledningskommittén) (diarienr 493593).
Skatīt 2008. gada 16. jūlija sanāksmes protokolu - pasākums Nr. 491369.Se protokollet från mötet den 16 juli 2008 – diarienr 491369.
Skatīt parakstīto pārdošanas līgumu starp SDO un Oppdālas pašvaldību (pasākums Nr. 490914).Se det undertecknade försäljningsavtalet mellan SDO och Oppdal kommune (diarienr 490914).
Pasākums Nr. 491369 un Nr. 493593.Diarienr 491369 och 493593.
Šis pamatnostādņu punkts atbilst Komisijas paziņojumam par valsts atbalsta elementiem, publiskajām iestādēm pārdodot zemi un ēkas (OV C 209, 10.7.1997., 3. lpp.), kas pieejams arī šādā tīmekļa vietnē: http://www.eftasurv.int/state-aid/legal-framework/state-aid-guidelines/Detta kapitel av riktlinjerna motsvarar kommissionens meddelande om inslag av stöd vid statliga myndigheters försäljning av mark och byggnader (EGT C 209, 10.7.1997, s. 3). Det finns även på http://www.eftasurv.int/state-aid/legal-framework/state-aid-guidelines/
Komisijas 2008. gada 30. janvāra lēmums lietā C 35/06, OV L 126, 14.5.2008. 3.lpp.Kommissionens beslut av den 30 januari 2008 i ärende C 35/06 (EUT L 126, 14.5.2008, s. 3).
Pieejamas tīmekļa vietnē: http://www.eftasurv.int/state-aid/legal-framework/state-aid-guidelines/Finns på http://www.eftasurv.int/state-aid/legal-framework/state-aid-guidelines/
2.2. punkts Valsts atbalsta pamatnostādnēs par valsts atbalsta elementiem, publiskajām iestādēm pārdodot zemi un ēkas, atbilst Komisijas paziņojumam par valsts atbalsta elementiem, publiskajām iestādēm pārdodot zemi un ēkas (OV C 209, 10.7.1997., 3. lpp.).Punkt 2.2 i riktlinjerna för inslag av stöd vid offentliga myndigheters försäljning av mark och byggnader motsvarar kommissionens meddelande om inslag av stöd vid statliga myndigheters försäljning av mark och byggnader (EGT C 209, 10.7.1997, s. 3).
Komisijas 2008. gada 30. janvāra lēmums lietā C 35/06, OV L 126/3, 14.5.2008., 59. punkts.Kommissionens beslut av den 30 januari 2008 i ärende C 35/06 (EUT L 126, 14.5.2008, s. 3, punkt 59.
Lieta T-244/08 Konsum Nord pret Komisiju, 2011. gada 13. decembra spriedums, vēl nav publicēts.Mål T-244/08 Konsum Nord mot kommissionen, dom av den 13 december 2011, ännu ej offentliggjord.
Lieta T-244/08 Konsum Nord pret Komisiju, 72.-76. punkts.Mål T-244/08 Konsum Nord mot kommissionen, punkterna 72–76.
Lieta T-244/08 Konsum Nord pret Komisiju, 73. punkts.Mål T-244/08 Konsum Nord mot kommissionen, punkt 73.
Iestāde Komisijai norādīja uz lēmumu C35/2006 [26], kurā izskatīta Zviedrijā esošās Ores pašvaldības veiktā zemes pārdošana, kur pašvaldība bija saņēmusi augstākas cenas piedāvājumu par īpašumu.Turklāt Iestāde pauda bažas par to, vai šo zemes pārdošanu var uzskatīt par saderīgu ar EEZ līguma noteikumiem, jo īpaši pamatojoties uz EEZ līguma 61. panta 3. punkta c) apakšpunktu.Övervakningsmyndigheten hänvisade till kommissionens beslut C35/2006 [26]om den svenska kommunen Åres försäljning av mark, där kommunen hade fått ett högre motbud på tomten.Myndigheten uttryckte även tvivel om huruvida försäljning av mark kan anses förenligt med EES-avtalets bestämmelser, särskilt på grundval av artikel 61.3 c i EES-avtalet.
Norvēģijas iestāžu apsvērumi5 Synpunkter från de norska myndigheterna
Norvēģijas iestādes 2010. gada 3. decembra vēstulē [27]atsaucas uz Iestādei adresēto 2008. gada 9. septembra vēstuli [28].I en skrivelse av den 3 december 2010 [27]hänvisar de norska myndigheterna till sin skrivelse till övervakningsmyndigheten av den 9 september 2008 [28].
Norvēģijas iestādes 2008. gada 9. septembra vēstulē norādīja, ka pamatnostādņu 2.2. punktā aprakstītā procedūra ir ievērota un tādējādi darījums neietver nekādu valsts atbalstu.I skrivelsen av den 9 september 2008 förklarar de norska myndigheterna att det förfarande som anges i punkt 2.2 i riktlinjerna hade följts och att transaktionen således inte innefattade statligt stöd.
Turklāt Norvēģijas iestādes apgalvo, ka ekspertu novērtējumi tika saņemti pirms pārdošanas sarunu sākšanas ar SDO un ka ziņojumos ir norādīta īpašuma tirgus cena.De norska myndigheterna hävdar dessutom att expertvärderingarna inhämtades före försäljningsförhandlingarna med SDO och att rapporterna avspeglade tomtens marknadspris.
Turklāt Norvēģijas iestādes iesniedza Oppdālas pašvaldības sagatavotu pārskatu, kurā norādīts, ka īpašuma cena ir augstākā pašvaldībai zināmā cena par kvadrātmetru šajā reģionā.De norska myndigheterna lämnade också en översikt som tagits fram av Oppdal kommune, som visade att priset på tomten enligt kommunens vetskap är det högsta priset per kvadratmeter i området.
Norvēģijas iestādes apgalvo, ka tirgus cenai būtu jāatspoguļo vērtība, ko parasts pircējs būtu gatavs maksāt par šo īpašumu, neņemot vērā pircējus ar īpašām interesēm.De norska myndigheterna hävdar vidare att marknadspriset bör avspegla det pris som en vanlig köpare skulle vara villig att betala för tomten, om köpare med speciella intressen undantas.
Tie tika īstenoti attiecīgi 2008. gada 7. un 9. jūlijā.Värderingarna utfördes i juli 2008, den 7 respektive den 9 juli.
Lai gan SDO 2007. gada februārī uzrādīja interesipar īpašumu un vēlāk tajā pašā gadā pauda interesi par īpašuma iegādi, Norvēģijas iestādes nedeva iespēju iegādāties īpašumu, un Norvēģijas iestāžu iesniegtajā sarakstē nav nekādu norāžu uz to, ka pirms abu ekspertu novērtējumu secinājumu paziņošanas būtu noslēgtas pārdošanas sarunas vai vienošanās par pirkuma cenu.SDO visade intresse för tomten i februari 2007 och uppgav senare samma år att man var intresserad av att köpa tomten. De norska myndigheterna beviljade ingen köpoption, och i den skriftväxling som lämnas av de norska myndigheterna finns det ingenting som tyder på att försäljningsförhandlingarna eller ett avtal om försäljningspriset överenskoms före det att resultaten av expertvärderingarna blev kända.
ar kuru elektroenerģijas ražošanai un vairumtirdzniecībai Norvēģijā piemēro atbrīvojumu no Eiropas Parlamenta un Padomes Direktīvas 2004/17/EK, ar ko koordinē iepirkuma procedūras, kuras piemēro subjekti, kas darbojas ūdensapgādes, enerģētikas, transporta un pasta pakalpojumu nozarēsom medgivande av undantag från Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster när det gäller produktion och grossistförsäljning av el i Norge
ņemot vērā Līgumu par Eiropas Ekonomikas zonu,med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
ņemot vērā Līguma par Eiropas Ekonomikas zonu XVI pielikuma 4. punktā minēto tiesību aktu, ar ko koordinē valsts pasūtījuma līgumus komunālo pakalpojumu nozarē (Eiropas Parlamenta un Padomes 2004. gada 31. marta Direktīva 2004/17/EK, ar ko koordinē iepirkuma procedūras, kuras piemēro subjekti, kas darbojas ūdensapgādes, enerģētikas, transporta un pasta pakalpojumu nozarēs [1]) (“Direktīva 2004/17/EK”), un jo īpaši tās 30. pantu,med beaktande av den rättsakt som det hänvisas till i punkt 4 i bilaga XVI till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i vilken förfarandena vid offentlig upphandling i den allmännyttiga sektorn fastställs (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster [1]) (nedan kallat direktiv 2004/17/EG), särskilt artikel 30,
ņemot vērā Nolīgumu starp EBTA valstīm par Uzraudzības iestādes un Tiesas izveidi (“Uzraudzības un Tiesas nolīgums”) un jo īpaši tā 1. protokola 1. un 3. pantu,med beaktande av avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (nedan kallat övervakningsavtalet), särskilt artiklarna 1 och 3 i protokoll 1 till detta avtal,
ņemot vērā prasību, ko Iestādei 2012. gada 24. janvārī iesniedza Akershus Energi Vannkraft AS, E-CO Energi AS, EB Kraftproduksjon AS un Østfold Energi AS (“prasītāji”),med beaktande av den begäran som inlämnats till övervakningsmyndigheten av Akershus Energi Vannkraft AS, E-CO Energi AS, EB Kraftproduksjon AS och Østfold Energi AS (nedan kallade de sökande) den 24 januari 2012,
ņemot vērā EBTA Uzraudzības iestādes (“Iestāde”) 2012. gada 19. aprīļa lēmumu, kas dalībvalstīm paredz īpašu atbildību lēmumu pieņemšanā valsts pasūtījuma līgumu jautājumos (Lēmums Nr. 138/12/COL),med beaktande av Eftas övervakningsmyndighets(nedan kallad övervakningsmyndigheten) beslut av den 19 april 2012 som ger ledamoten med ansvar för offentlig upphandling rätt att ta vissa beslut inom området för offentlig upphandling (beslut nr 138/12/COL),
pēc apspriešanās ar EBTA Valsts iepirkumu komiteju, kas palīdz EBTA Uzraudzības iestādei,efter samråd med Eftas kommitté för offentlig upphandling som biträder Eftas övervakningsmyndighet, och
2012. gada 24. janvārī Iestāde no Akershus Energi Vannkraft AS, E-CO Energi AS, EB Kraftproduksjon AS un Østfold Energi AS saskaņā ar Direktīvas 2004/17/EK 30. panta 5. punktu saņēma prasību apstiprināt Direktīvas 2004/17/EK 30. panta 1. punkta piemērojamību hidroelektroenerģijas ražošanai un vairumpiegādei Norvēģijā.Den 24 januari 2012 mottog övervakningsmyndigheten, i enlighet med artikel 30.5 i direktiv 2004/17, en begäran från Akershus Energi Vannkraft AS, E-CO Energi AS, EB Kraftproduksjon AS och Østfold Energi AS om godkännande av tillämpningen av artikel 30.1 i direktiv 2004/17, för verksamhet inom produktion och grossistförsäljning av vattenkraft i Norge.
Savās 2012. gada 17. februāra vēstulēs Iestāde pieprasīja papildu informāciju no Norvēģijas (pasākums Nr. 624270) un no prasītājiem (pasākums Nr. 624258).I skrivelser av den 17 februari 2012 begärde övervakningsmyndigheten ytterligare uppgifter från Norge (diarienr 624270) och från de sökande (diarienr 624258).
Uz šo pieprasījumu Iestāde saņēma atbildi 2012. gada 20. marta vēstulē no Norvēģijas un 2012. gada 22. marta vēstulē no prasītājiem.Övervakningsmyndigheten mottog ett svar från Norge genom en skrivelse av den 20 mars 2012 och från de sökande genom en skrivelse av den 22 mars 2012.
Prasītāju, kas Direktīvas 2004/17/EK nozīmē ir publiski uzņēmumi, prasība ir par hidroelektroenerģijas ražošanu un vairumpiegādi, tā kā tas ir aprakstīts prasībā.Begäran från de sökande, vilka måste betraktas som offentliga företag i den mening som avses i direktiv 2004/17/EG, handlar om produktion och grossistförsäljning av vattenkraft, vilket beskrivs i begäran.
TIESISKAIS PAMATSRÄTTSLIG RAM
Direktīvas 2004/17/EK 30. panta 1. punkts paredz, ka Direktīva 2004/17/EK neattiecas uz līgumiem, kas piešķir tiesības veikt kādu no 3.–7. pantā minētajām darbībām, ja EBTA valstī, kurā attiecīgo darbību veic, uz to attiecas tieša konkurence tirgos ar neierobežotu piekļuvi.I artikel 30.1 i direktiv 2004/17/EG föreskrivs att kontrakt som syftar till att medge utförandet av en verksamhet enligt artiklarna 3–7 inte omfattas av detta direktiv om den aktuella verksamheten i den Eftastat där den utövas är direkt konkurrensutsatt på marknader med fritt tillträde.
Saskaņā ar Direktīvas 2004/17/EK 30. panta 5. punktu līgumslēdzējas iestādes drīkst iesniegt prasību novērtēt 30. panta 1. punkta piemērojamību, ja attiecīgās EEZ valsts tiesību akti paredz tādu iespēju.Enligt artikel 30.5 i direktiv 2004/17/EG kan en begäran om att artikel 30.1 ska tillämpas lämnas in av upphandlande myndigheter om det så föreskrivs i den berörda EES-statens lagstiftning.
Saskaņā ar 2006. gada 7. aprīļa Noteikumu Nr. 403 par valsts pasūtījuma līgumiem komunālo pakalpojumu nozarē 15.-1. iedaļas 2. punktu (Forskrift nr. 403 av 7. April 2006 om innkjøp i forsyningssektorene) līgumslēdzējas iestādes drīkst iesniegt Iestādei prasību piemērot Direktīvas 2004/17/EK 30. panta 1. punktu ar noteikumu, ka tās ir saņēmušas atzinumu no Norvēģijas Konkurences iestādes.Det framgår av § 15-1, punkt 2 i förordning nr 403 av den 7 april 2006 om offentlig upphandling i den allmännyttiga sektorn (Forskrift nr. 403 av 7. April 2006 om innkjøp i forsyningssektorene) att upphandlande myndigheterkan lämna in en begäran om tillämpning av artikel 30.1 i direktiv 2004/17/EG till övervakningsmyndigheten, förutsatt att de har erhållit ett yttrande från den norska konkurrensmyndigheten.
Prasītāji 2011. gada 16. martā saņēma atzinumu no Norvēģijas Konkurences iestādes, kurā Norvēģijas Konkurences iestāde secina, ka uz konkrētajām darbībām attiecas tieša konkurence tirgos ar neierobežotu piekļuvi.De sökande mottog ett yttrande från den norska konkurrensmyndigheten den 16 mars 2011, vari den norska konkurrensmyndigheten hade dragit slutsatsen att den aktuella verksamheten är direkt konkurrensutsatt på en marknad med fritt tillträde.
Piekļuvi tirgum uzskata par neierobežotu,ja attiecīgā valsts ir īstenojusi un piemērojusi attiecīgos EEZ tiesību aktus, atverot konkrēto nozari vai tās daļu.Tillträdet till marknaden betraktas som fritt om staten har genomfört och tillämpar den relevanta EES-lagstiftning genom vilken en viss sektor eller en del av den konkurrensutsätts.
Šie tiesību akti ir uzskaitīti Direktīvas 2004/17/EK XI pielikumā, kas attiecībā uz elektroenerģijas nozari atsaucas uz Eiropas Parlamenta un Padomes 1996. gada 19. decembra Direktīvu 96/92/EK par kopīgiem noteikumiem attiecībā uz elektroenerģijas iekšējo tirgu [2].Denna lagstiftning förtecknas i bilaga XI till direktiv 2004/17/EG, där det för elsektorn hänvisas till Europaparlamentets och rådets direktiv 96/92/EG av den 19 december 1996 om gemensamma regler för den inre marknaden för el [2].
Direktīva 96/92/EK ir aizstāta ar Eiropas Parlamenta un Padomes 2003. gada 26. jūnija Direktīvu 2003/54/EK par kopīgiem noteikumiem attiecībā uz elektroenerģijas iekšējo tirgu un par Direktīvas 96/92/EK atcelšanu [3](“Direktīva 2003/54/EK”), kas ir iekļauta EEZ līguma IV pielikuma 22. punktā.Direktiv 96/92/EG har ersatts av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 96/92/EG [3](nedan kallat direktiv 2003/54/EG), som är införlivat med punkt 22 i bilaga IV till EES-avtalet.
Tādējādi piekļuvi tirgum uzskata par neierobežotu, ja Norvēģijas valsts ir īstenojusi un pienācīgi piemērojusi Direktīvu 2003/54/EK.Därmed bör tillträdet till marknaden betraktas som fritt om den norska staten har genomfört och tillämpar direktiv 2003/54/EG på ett korrekt sätt.
Tas, vai uz kādu darbību attiecas vai neattiecas tieša konkurence, ir jānovērtē, pamatojoties uz dažādiem rādītājiem, no kuriem izšķirošs pats par sevi nav neviens.Konkurrensutsattheten ska bedömas på grundval av olika indikatorer varav ingen i sig bör vara utslagsgivande.

Want to see more? Purchase TTMEM.com full membership